banner red

Människa

Att vara en fungerande människa. Det innebär så mycket mer än det man som välfungerande människa normalt kanske reflekterar över. Det finns en term som heter Neurotypisk. Det betyder att ens hjärna fungerar som den behöver för att klara av allt som livet innebär och kräver idag. Det betyder att den kan ta in information i form av en rad olika sinnesintryck, sortera allt och lägga all information där den hör hemma för att sen processa och skicka vidare som signaler ut till olika delar av kroppen eller delar av hjärnan som sparar för att sen plocka fram vid rätt tillfälle .

I en Neurotypisk hjärna finns det tydliga vägar med trafikljus och allt flyter på vare sig det är högtrafikerat eller inte. All information som kommer in hamnar där den ska och livet med vardag och allt det innebär flyter på. Naturligtvis slinker det kanske förbi information som hamnar fel eller försvinner någon gång då och då.

I en hjärna som INTE är Neurotypisk är vägarna som Autobahn. Trafikljusen är långt, långt borta. Informationen och intrycken som kommer in är alla bilar som åker på Autobahns alla filer och åt båda hållen. För en person med denna funktionsskillnad i hjärnan så är det som att stå vid vägkanten och se all information i form av bilar svischa förbi och man har som uppgift att plocka ut bilarna i ordningen en viss bilmodell av ett visst bilmärke i en viss färg. Det här ska sen sorteras och delas in så att alla bilar kör i den ordningen och i olika filer. Lite då och då måste man även ta sig över till andra sidan och ordna upp i motsatta filen genom att springa rakt över alla filer mellan alla bilar och gärna utan att bli påkörd.

Det här måste man göra med en klocka som tickar närmare och närmare sluttid och med någon eller några som försöker att få ens uppmärksamhet samtidigt. Hoppas att du se bilden jag försöker att måla upp.

Kan du komma på hur du ska göra för att klara uppgiften?

Känner du den brännande känslan i huvudet när du inser att du har en i stort sett omöjlig uppgift att klara och du måste göra det utan att ha en massa hjälpmedel?
Kan du känna ångesten och adrenalinet som får frispel när du ska ta dig förbi bilarna utan att bli träffad?

Välkommen till hjärnan som fungerar på ett sätt som många viftar bort som icke-existerande.

Samma hjärna som ständigt får höra att det bara är att korsa Autobahn och sortera alla bilar nu. Det är bara att göra!
Bilarna på Autobahn är allt det som en "normalfungerande" hjärna varje dag har så invant att det bara görs utan större tankemöda.

Som t ex att:

  • Kliva upp i tid
  • Äta frukost
  • Borsta tänderna
  • Klä på sig
  • Titta igenom kalendern
  • Planera in möten, läkarbesök, lekdejter
  • Tänka ut middag, lunch
  • Skriva inköpslistor
  • Åka och handla
  • Ringa till en vän
  • Vattna blommor
  • Ringa någon instans
  • Betala räkningar
  • Gå ut med hunden
  • Läsa igenom mail
  • Svara på mail
  • Läsa läxor
  • Lägga till oväntade händelser
  • Stänga av kranen när man lämnar köket
  • Komma ihåg receptet för pannkaka som man säkert har gått efter ett hundratal gånger
  • Gå på möte och komma ihåg viktiga saker som sägs
  • Lyssna på den man pratar med utan att bli distraherad av allt runtomkring

Listan kan göras oändlig.

Jag hoppas att ni har orkat läsa igenom allt det här. Allt det här är sånt som är så invant att det tas för givet att det bara ska fungera. Men för en hel del människor så är det ett konstant Autobahn. Den kampen är osynlig. Den är utmattande. För den galna uppgiften måste, trots Autobahn, klaras av. Varje dag. Många, många gånger om dagen.

Välkommen till ADHD-/ADD- och på många sätt även ASPERGER-hjärnan.

Nästa gång någon kämpar med att klara det som för de flesta kan tänkas vara en rätt simpel uppgift så stanna upp. 

  • Ta ett steg tillbaka och ställ dig vid vägkanten. 
  • Vad kan man göra för att underlätta för den som kämpar? Backa istället för att gång på gång vara på.
  • Rusa inte iväg i allt som behöver göras.
  • Hjälp personen att dela upp uppgiften i moment.
  • Kan man använda hjälpmedel som underlättar för att utföra?
  • Verkar personen helt slut så ge den andrum.
  • Bena ut vad som är svårast för just den personen.
  • Ta tiden att läsa på om olika tillvägagångssätt.
  • Håll kvar bilden och känslan av Autobahn, alla bilar, alla ljud, ångesten, adrenalinet.
  • Hur ska man göra för att fungera under dessa omständigheter?
  • Är det rimligt att bli arg på personen, ösa på mer uppgifter, pressa ännu mer trots utmattning?
  • Personen som kämpar med det här jobbar precis HELA tiden med att klara uppgiften, och det är lätt att glömma då den kampen inte är synlig på samma sätt som t ex fysiska svårigheter.

Men den är där.
Den är verklig.
Den är på insidan.
Och den är en människa som ska klara allt det här under förutsättningar som inte är anpassade för att ge den möjligheten till alla.